criminology-sociology.blogg.se

 

Mordet på Sabina Asinger 1989

Sabina Asinger, 17, hittades död vid Munkahusviken vid Karlshamn i slutet av oktober 1989. Hon hade blivit våldtagen, strypt och slagen med en yxa innan hon kastades i vattnet. En 26-årig man greps.

https://www.google.se/maps/place/Munkahusviken/@56.157733,14.8323797,14z/data=!4m5!3m4!1s0x465684dc38a8c529:0x1ff9d9f6451f59cb!8m2!3d56.1578682!4d14.8335569

Ur Högsta domstolens referat NJA 1993

Allmän åklagare väckte vid Karlshamns TR åtal mot Tomas Anderberg, född 1965, för grov våldtäkt och mord enligt följande gärningsbeskrivning:

 

Tomas A har på kvällen d 23 okt 1989 tvingat Sabina A, född 1972, till samlag i ett skogsområde i Duveryd, Asarum, i Karlshamns kommun genom att bakbinda Sabinas händer och armar och därefter lägga Sabina på rygg och dra ner hennes byxor och trosor under knäna mot Sabinas stövlar samt införa sin penis i Sabinas slida och utföra samlagsrörelser.

 

Sabina har gjort motstånd genom att sparka med sina ben och riva Tomas med Sabinas fingernaglar på pannan, högra axeln, högra underarmen och händerna. Detta har medfört rivmärken. Sabina har emellertid inte kunnat komma loss i sitt hjälplösa tillstånd, vilket Tomas varit helt medveten om.

 

Brottet bör bedömas som grov våldtäkt med hänsyn till de sadistiska inslagen i samband med Tomas övergrepp eller grovt förnedrande handlingar mot Sabina. Tomas har därför visat särskild råhet.

 

- Tomas har efter samlaget med Sabina, som alltjämt varit bunden med snören, på kvällen d 23 okt 1989 sprungit ner till sin bil och där hämtat ett vitt rep. Tomas har med detta rep bundit ihop Sabinas händer och armar bak på hennes rygg och om överkroppen samt hennes hals.

 

Sabina har hotat att hon skulle avslöja Tomas agerande för Tomas sambo Petra. Tomas har med båda händerna tagit ett kraftigt strupgrepp på Sabina med uppsåt att döda henne. Detta har orsakat skador på Sabinas hals med blödningar i halsmusklerna samt kring Sabinas högra huvudpulsåder. Sabina har blivit liggande orörlig på marken. Tomas har underlåtit att söka rädda Sabina till liv. Tomas har i stället sprungit ner till sin bil, som stått i närheten, och backat bilen fram till Sabina. Tomas har därefter lastat in Sabinas kropp i fordonets bagageutrymme och kört till Karlshamns kommuns förråd i Mörrum, där Tomas haft sin arbetsplats.

Tomas har orienterat sig på platsen för att kunna lasta av Sabinas kropp någonstans vid förrådet. Han har troligen också tagit med sig en yxa för att definitivt beröva Sabina livet. Tomas har emellertid fortsatt bilfärden med Sabina i bakluckan till ett område vid scoutstugan i Munkahus.

Tomas har därefter dödat Sabina genom att med upprepade slag med en yxa slå Sabina i huvudet. Slagen har orsakat omfattande krosskador, som medfört att Sabina avlidit.

Tomas har senare mot natten d 24 okt 1989 med sin bil och troligen ett släpfordon transporterat den döda kroppen efter Sabina till Munkahusviken och där sänkt henne i vattnet.

Tomas A förnekade att han gjort sig skyldig till våldtäkt. Han vitsordade att han hade haft samlag med Sabina med påstod att det varken hade förekommit tvång från hans sida eller motstånd från hennes sida. Han erkände att han hade bragt Sabina om livet men gjorde gällande att gärningen skulle betraktas som dråp.

 

Enligt domen uppgav Tomas A bl a följande. Han lärde känna Sabina någon gång under hösten 1986, när han arbetade som vaktmästare på hennes skola. Sabina var då 14 år gammal. Vid den här tiden bodde han tillsammans med Petra. Sabina frågade honom, vad han brukade göra på fritiden. När hon fick höra att han sprang mycket, ville hon att de skulle träna tillsammans. Han hade ingenting emot att springa tillsammans med Sabina. Efter turerna i skogen brukade de dricka kaffe och prata hemma hos Sabina.

Under sommaren 1987 träffade Petra en annan kille. Petras och hans förhållande tog då slut, men de bodde fortfarande tillsammans. I samband med detta började han och Sabina att träffas lite oftare. De hade aldrig sällskap med varandra "på riktigt" men de träffades en del.De hade även intimt umgänge med varandra på så sätt att de "kramades och kände på varandra", men de hade aldrig samlag med varandra.

 

Efter några månader gjorde Petra slut med den andre killen och kom tillbaka till honom. Han sade då till Sabina att han bara ville träffa henne som ren kompis i fortsättningen. De fortsatte att träffas då och då. Han är inte hästintresserad men han var ute och red tillsammans med Sabina vid ett par tillfällen under somrarna 1988 och 1989.

 

- Måndagen d 23 okt 1989 var han ledig på eftermiddagen för att arbeta på Stadsteatern i Karlshamn. Han stannade kvar på teatern till strax före klockan fyra. Sedan körde han först en runda i staden, därefter körde han ut mot Asarum. Han såg en häst ute på en åker. Sedan såg han att det var Sabina. De hälsade på varandra och han såg i backspegeln att Sabina gjorde tecken till honom att han skulle stanna. Hon frågade honom, om han hade lust att rida en runda med henne. Han gick ur bilen, och de fortsatte bort mot hagen, där de skulle rida. Hon hoppade av hästen och tog av sadeln. De klev upp på hästen båda två och red bort mot ett kalhygge.

 

Hästen blev skrämd av någonting. Den stannade och stegrade sig. Han är inte van vid att rida och kom i obalans och trillade av hästen. Han drog Sabina med sig i fallet. Han reste sig upp och ledde fram hästen till Sabina, för att hon skulle sadla den. Sabina sadlade hästen.

Hon sade till honom att han var en "stor svikare" och att hon skulle säga till Petra att de hade varit tillsammans. Han blev arg på henne, när hon sade så. Han tänkte att han skulle skrämma Sabina, så att hon inte skulle tycka om honom mer. Han gick fram till Sabina och gav henne en kraftig knuff samtidigt som han satte krokben för henne. Sabina föll omkull på marken.

Då tog han loss sina skosnören av läder. Han lade sitt knä på hennes ena arm samtidigt som han lutade sig över henne. Han kommer inte ihåg, om Sabina sade någonting då. Hon försökte inte att komma loss på något sätt. Det hade hon kunnat göra, om hon velat, för Sabina var stark.

Han tog därefter tag i hennes andra arm och band ihop hennes händer på ryggen. Han band henne med läderskosnörena och ett nylonsnöre som han hade i byxfickan.

Han kan inte säga, om Sabina gick med på att bli bunden. När han väl hade bundit henne, hade hon ingen möjlighet att ta sig upp. Sabina låg på sidan. Han drog ner hennes ridbyxor och trosor "till stövlarna", därefter försökte han tränga in i henne, men det gick inte. Hon rullade då runt, så att hon låg på ryggen. Han tog tag i hennes ben och lyfte upp dem mot sina axlar. Sabina hjälpte till genom att lyfta underlivet mot honom.

Då lyckades han genomföra samlaget. Han vet att Sabina ville vara tillsammans med honom, och han uppfattade det, som om hon inte hade något emot att genomföra samlaget. Sabina grät inte. Efter samlaget ville han prata ut om det som hänt med Sabina. Hon "slet och drog" i snörena.

Han var rädd att hon skulle springa sin väg, innan de hann prata med varandra. Han sprang därför ner till sin bil och hämtade ett grövre rep, som han tänkte binda Sabina med. När han kom tillbaka till Sabina, hade skosnörena nästan lossnat. Han bakhand hennes händer i ett "kryss". Därefter surrade han repet om hennes bröst och armar samt ett varv runt hennes hals.

Sabina sade att han var en "svikare" och att hennes pojkvän visste, var hon fanns. Han satte sig vid sidan om Sabina. Han ville fundera ett tag, men han fick ingen tid till det, för Sabina pratade i ett kör.

Han lade sina händer över hennes mun för att försöka tysta henne. Sabina försökte då bita honom. Det var då, han tog ett "strypgrepp på hennes hals. Han tryckte till med tummarna och händerna. Han vet inte, hur lång tid han höll kvar greppet. Sabina kastade först med huvudet.

 

Plötsligt "ryckte" det till i hennes kropp. Därefter blev hon livlös. Han hörde inga ljud från henne, så att han trodde att hon var död. Han hade inte haft för avsikt att döda henne. Han blev rädd och visste inte, vad han skulle ta sig till. Han sprang ner och hämtade bilen som han backade upp till platsen. Han lyfte in Sabina i koffertutrymmet. Han hade ingen tanke på att köra iväg med henne till sjukhuset eller polisen, utan han tänkte att han kunde lägga henne i förrådet på sin arbetsplats i Mörrum så länge.

 

När han kom fram till förrådet i Mörrum, såg han att det utrymme där han hade tänkt lägga Sabina var igenspikat. Han fortsatte då ut till scoutstugan i Munkahus. När han kom fram dit, körde han ner bilen mot en bod som finns där. Han lyfte ut Sabina från kofferten och bar in henne i det mittersta utrymmet. Det hade då hunnit bli helt mörkt ute. Han tänkte att han skulle klä av henne naken och gömma henne i vattnet. Han tog därför av Sabina de kläder hon hade på underkroppen. När han höll på med det, råkade han släppa hennes ena ben. Då hördes det ett ljud från Sabina. Det lät som en "rossling". Han trodde ju att hon var död, men han blev osäker, när han hörde ljudet, och visste inte, vad han skulle tro längre.

Han fick panik och sprang ut till bilen och hämtade en yxa. Han vände Sabina om och lade plast över hennes huvud. Därefter slog han till hennes huvud med yxans baksida en gång. Då såg han att det kom blod på golvet vid sidan om henne. För att undvika att det kom mer blod i boden, drog han ut Sabina därifrån. När han hade fått ut henne, slog han ytterligare tre eller fyra slag med yxan mot hennes huvud. Därefter lämnade han kvar Sabina, som då var täckt med plast ner till knäna, och körde hem.

 

Han stannade sedan hemma till ungefär kl 21.45. Han skulle vara vid teatern igen vid tiotiden. Han körde tillbaka till förrådet i Mörrum, där han hämtade ett släp, som han kopplade till bilen. Han tog även med sig ett brunnsgaller och ett rep. Därefter körde han ut till Munkahus, där han kopplade av släpet. Sabina låg då kvar, som han hade lämnat henne. Sedan körde han vidare till Stadsteatern i Karlshamn.

När de var färdiga på teatern, körde han tillbaka ut till Munkahus. När han kom till scoutstugan, körde han ner bilen och kopplade på släpvagnen. Han trädde en plastsäck över Sabinas huvud. För att hålla plasten på plats, lindande han en svart scarf runt hennes hals. Han lyfte upp Sabinas kropp på släpvagnen.

Han körde bort till Munkahusbron. Han backade ner bilen, så långt ner det gick vid viken intill bron. Därefter sprang han upp på bron med gallret och repet. Han drog sedan upp Sabinas kropp till bron. Han band fast repet i brunnsgallret. Repets andra ände band han fast i det rep som var surrat runt Sabina. När det var klart, så knuffade han ner gallret och Sabina i vattnet.

Ann A uppgav vid målsägandeförhör bl a följande. Sabina träffade Tomas, när han arbetade som skolvaktmästare på hennes skola hösten 1986. Tomas hade sällskap med Petra vid den här tiden. När detta förhållande blev dåligt, sökte han upp Sabina. De började att träffas mer.

Tomas var hemma hos familjen A en hel del och det hände att han stannade till sent på natten. Ann och hennes man förstod att Sabina tyckte väldigt mycket om Tomas. Hon tror att Sabina hoppades att det skulle bli hon och Tomas till slut. Sabina trodde på honom när han sade att han skulle flytta från Petra.

 

- Tre veckor före d 23 okt 1989 ringde Tomas till Sabina och ville träffa henne på det ställe, där hennes häst sedan påträffades. Sabina hade då börjat träffa en annan pojkvän, som hon verkade vara förtjust i. Hon gick därför inte dit.

Den 23 okt slutade Sabina tidigt från skolan. Ann och Sabina åt middag tillsammans, innan Sabina skulle rida. När Sabina inte kom tillbaka från ridturen, körde Anns man ner till stallet för att se, om han kunde hitta henne.

 

Efter en stund kom han tillbaka utan Sabina. Hon själv och Sabinas lillasyster begav sig då ut tillsammans för att leta efter Sabina. De hittade inte heller henne. När de var på väg hem, mötte de hennes man på cykel. Han sade att polisen hade ringt och sagt att man hade hittat Sabinas häst vid ödegården i Duveryd. De körde genast dit alla tre.

När de kom fram till hästen, såg de att den inte var svettig. De tänkte då att Sabina inte hade ridit så långt. Polisen kom till platsen en stund efter dem. De sade då till polisen att kontrollera, vad Tomas hade haft för sig. De visste ju att han hade velat träffa Sabina där uppe för tre veckor sedan. Ann kan egentligen inte förklara, varför de kom att tänka på honom. Det var nog bara "en känsla".

 

Hon och hennes man samt Sabinas lillasyster var ute och letade efter Sabina hela den natten. De fortsatte att leta de följande dagarna. De slets hela tiden mellan hopp och förtvivlan, trots att de, allteftersom dagarna gick utan att Sabina påträffades, innerst inne förstod att hon måste vara död.

Själv orkade hon inte vara med i skallgångskedjorna de sista dagarna, men både hennes man och Sabinas lillasyster fortsatte att leta. De hoppades alla att de i alla fall skulle hitta Sabina, så att de fick se henne en sista gång och ta farväl av henne. De två minsta barnen förstod inte riktigt, vad som hände runtomkring dem, men resten av familjen mådde mycket dåligt.

 

Kriminalinspektören Kurt Ek på polisen i Karlshamn ringde hem till dem på lördagskvällen den här veckan. Det var hon, som svarade. Kurt Ek sade att Tomas hade bragt Sabina om livet. Hon hade ett block, som hon skrev "Tomas A" på. Hon sprang sedan upp till Sabinas lillasyster, som hade lagt sig. Hon berättade för henne att Tomas hade dödat Sabina. Systern blev alldeles hysterisk och hon sade: "Det kan inte vara han, mamma, han tyckte ju om Sabina. Jag har ju sett, när han pussade och kramade henne, det kan inte vara han". Hon fick då för sig att hon hade hört fel, så hon sprang ner igen och skulle titta på lappen, där hon skrivit namnet. Hennes man och bror sade till henne att det var rätt, det var Tomas som hade dödat Sabina.

 

De blev förtvivlade över dödsbudet men tänkte att nu skulle de i alla fall snart få se Sabina igen. Dagen efter hörde de på radion att polisen draggade efter Sabinas kropp. Vid tretiden på eftermiddagen ringde polisen igen och berättade att man hade hittat Sabina och frågade, om familjen hade någon, som kunde komma och identifiera henne. Hon och hennes man sade att de skulle komma genast. De fick då besked om att det var bäst, om någon annan utanför familjen kom dit i stället, så en kamrat till dem gjorde det. Det var Sabina, man hade hittat.

 

Hennes bror åkte ner till Lund efter obduktionen för att göra i ordning Sabina inför begravningen. De tänkte att de skulle få se henne efter det. Hennes bror ringde emellertid till dem och sade att Sabina var så illa tilltygad att han avrådde dem från att se henne.

 

Av ett av rättsläkaren Göran Sköld avgivet utlåtande över rättsmedicinsk obduktion av Sabina framgick att den terminala dödsorsaken var brott på skallen - skador i hjärnan - samt att struptag möjligen kunde ha bidragit till dödsfallet.

Tomas Anderberg är numera bosatt i Växjö.